My Favorite Boy - Kapitel 23

- Jackson -

 

Amy sjönk ner bredvid mig på sin stol och vände sedan blicken mot mig och log. Jag log tillbaka och kände de där fjärilarna i min mage börja flaxa med sina vingar igen samtidigt som jag studerade Amy lite diskret och fick  hålla mig för att inte sträcka fram min hand och vidröra hennes kind som  såg otroligt len ut.

”Mr Smith?”

Jag vaknade till liv igen när läraren sa mitt namn. ”Ja?”

”Uppmärksamheten här tack.” sa hon och pekade på tavlan.

Jag kände hur det hettade till i kinderna och några killar i klassen skrattade åt mig.

Lektionen gick ganska fort över och det var lunch, men tydligen skulle Amy äta med Chaz och någon annan kille så jag fick ta och äta med mitt så kallade lilla ”gäng”.

 

- Amy -

Det var fisk och potatis till lunch vilket inte var gott alls... För det mesta satt jag bara och geggade med maten medan jag lyssnade på Chaz och Ryans konversation om den nya Spiderman filmen.

Plötsligt vibrerade det i fickan och jag tog diskret upp mobilen för att kolla vem som jag hade fått sms ifrån. Justin.

Jag kom på att jag nästan hade glömt bort honom hela förmiddagen, efter allt som hänt och efter jag träffat Jackson.

Jag tryckte fram meddelandet...

Heeeeeeej Little Y! :D Hur är första skoldagen? ;) xx

Ett leende smög sig fram över mina läppar när jag fattade att han tänkte på mig.

Nämen tjenare Big B! ;) Bara bra! Höll på att ramla förut men en kille räddade mig som tur var... haha! Maten är skit dock... :P Vaknade du nu eller? ;) xx

Knappade jag snabbt in och skickade iväg innan killarna skulle märka något. Jag tittade upp och försökte fatta vad de pratade om, men jag fattade verkligen ingenting. Därför lutade jag mig tillbaka i stolen och kollade twitter på mobilen. Jag kollade vad som trendade och min blick fastnade på top-trenden; Justin is our boyfriend.

Med en rynka i pannan av frustation gick jag in på Justins twitteranvändare och läste hans senaste tweet; Just woke up with a new song stuck on my mind. #Boyfriend

Då poppade det upp ett nytt sms från Justin;

Hahah, klant... ;) Ja all skolmat är väl skit eller? :P Jupp, vaknade precis! (: xx

Klant kan du vara själv... ;) haha jo men det är ju sant. Fast vi hade faktiskt helt okej mat i Boston! xx

KAN jag vara ja, men du ÄR! ;) hahah är det ens möjligt? Wow... xx

Om han hade varit med mig skulle jag slå honom för det där... Men eftersom att han inte var det så fick jag helt enkelt hålla det inom mig.

Tyst... -.- hahah ;) Ja jag tror det :o Helt sjukt! Men du... Boyfriend alltså? Skulle man kunna få ett smakprov på den när man kommer hem efter skolan eller? (A) xx

Hahah, ja kanske det! Fast jag tror det vore bättre om du fick höra den när den är helt klar... ;) xx

Fine... Men jag vill höra den SNART! ;) xx

”Amy?”

Ryan fick mig att hoppa till och jag tappade nästan greppet om mobilen. Båda killarna började skratta men jag bara lipade åt dem och stoppade ner mobilen i fickan.

”Ska vi dra?” frågade jag och försökte låta sur. De nickade och plockade upp sina brickor och sköt in stolen och vi gick bort till brickstället och sköt in brickorna.

Vi gick längs korridoren och de babblade på om något som jag absolut inte fattade ett skit av. Jag var i min egna lilla värld med min älskade iphone som jag för tillfället spelade Temple run på.

Dagen gick ganska fort...

Sista lektionen var Biologi och allmänt tråkig. Satt mest och ritade i mitt block och lyssnade nästan inte alls på något av det som läraren sa.

När klockan ringde satt jag, Jackson och Chaz kvar som vanligt innan vi gick ut, när vi närmat oss skåpen tog Jackson tag i min arm och jag vände mig om.

”Amy, skulle jag kunna få ditt nummer?” frågade han och jag kände den där bubbliga känslan igen när våra blickar möttes.

”Jadå!” sa jag och försökte låta så vanlig som möjligt. Han log ett snett leende och plockade upp sin mobil och gav den till mig. Jag knappade snabbt in mitt nummer och gav den tillbaka till honom, och några sekunder efter det plingade det till i min mobil och vips så hade jag hans nummer också.

”Vi hörs!” sa jag samtidigt som jag vände mig om och fortsatte bort mot mitt skåp. Jag hörde några röster som närmade sig som jag kände igen, i alla fall en av dem, blondinen som sagt att hon dejtade Justin.

Jag tog snabbt ut min jacka,väska, mina böcker och stängde snabbt skåpet innan jag tog tag i både Chaz och Ryan och gick med snabba steg bort mot utgången.

”Ey, nya tjejen!” ropade hon bakom mig. Jag ignorerade henne och öppnade dörren, gick snabbt ner för trapporna och gick med bestämda steg hemåt.

”Vill du inte ta bussen?” frågade Ryan som kommit i kapp mig, precis som Chaz.

”Nej.” svarade jag kort och bestämt och fortsatte gå i samma snabba takt.

”Kan du åtminstone berätta varför du är så arg på Rosalie?” frågade han och drog med handen genom sitt mörkblonda hår.

Jasså det var så hon hette. Rosalie. Usch, jag äcklades av att bara tänka på henne.

”Hon ljög om att hon gick ut med Justin och tjatade om att Amy var avundsjuk och så bråkade de typ...” svarade Chaz åt mig och jag gav honom en tacksam blick.

”Jaha...” mumlade Ryan och drog återligen igen med sin hand genom håret.

Vi fortsatte gå bortåt och snart stannade vi upp där min väg svängde in och jag kramade dem båda hejdå och gick vidare bort till huset.

”Hallå!” ropade jag så fort jag stigit in i hallen och stängt dörren bakom mig.

”Hej hej gumman!” ropade mamma tillbaka från köket.

Jag tog av mig skorna och jackan och ställde väskan på golvet innan jag gick in till henne och började plocka fram mellanmål.

”Sluta stirra sådär på mig mamma, det är läskigt...” sa jag samtidigt som jag bredde på lager nummer 2 med jordnötssmör på mackan.

”Okej...” sa hon med ett flin och bläddrade vidare i dagens tidning.

När jag brett klart 4 jordnötssmörsmackor med hallonsylt på och hällt upp mjölk i ett stort latte-glas gick jag och satte mig mitt emot henne och började hugga in på mackorna.

”Så... hur var första dagen då?” frågade mamma prövande och tittade upp från tidningen.

Jag tuggade klart och svalde och sedan ryckte jag bara på axlarna. ”Helt okej antar jag...”

”Fått några nya vänner?”

”Jag var mest med Ryan och Chaz hela tiden men jag lärde känna en annan kille också, Jackson, vi sitter bredvid varandra i klassrummet.”

”Jaha, va kul! Är han snygg?”

Jag höjde förvånat på ena ögonbrynet och brister ut i skratt. ”Mamma!” Men efter några sekunder fortsätter jag; ”Han är ganska snygg, ja.”

Hon flinar och jag tar en ny tugga av min sista macka.

The best of both worlds började spelas på min mobil som låg bredvid mig på bordet (fråga mig inte varför jag inte har bytt ringsingnal sen jag var 11, men jag har inte orkat), jag tittade snabbt på skärmen och mitt hjärta hoppade till när jag såg vem det var och ett leende spred sig snabbt över mina läppar.

”Jag känner igen det där leendet... Hmm... Justin?” sa mamma med en retlig ton och jag bara räckte ut tungan åt henne, plockade upp mobilen och gick bort mot vardagsrummet.

”Hallå?”

”Hej Ames!” Bara av att få höra hans röst gjorde mig alldeles varm inombords och jag log som ett stort fån.

”Justin! Vad händer?” utbrast jag och satte mig ner i soffan och började pilla med mitt hår.

”Jag visste att det var han! Jag visste det! Ha!” ropade mamma från köket och ett skratt kom från min mun.

”Ja- Varför skrattade du?”

”Mamma slog vad om att det var du när min mobil ringde, och när jag sa ditt namn blev hon glad. Hahah”

”På så vis... Hälsa till henne!”

”Okej...” jag vände bort mobilen och ropade till mamma; ”Justin hälsar mamma!”

Ett skratt hördes från köket innan hon sa ett klassiskt ’hälsa tillbaka’. Jag vände upp mobilen igen och tryckte den mot örat.

”Hon hälsar tillbaka...”

”Okej, men du, kan vi träffas istället? Det känns så onödigt att prata i telefon med varandra när man bara är några meter ifrån varandra om du förstår vad jag menar... Och så vill jag bara träffa dig.”

”Jo, ja, jag förstår precis! Ska jag komma över?”

”Visst!”

Vi sa hejdå och jag skyndade mig till köket och åt upp det sista av mackan och drack upp det sista av mjölken.

”Jag drar hem till Justin ett tag, kommer hem sen, okej?” sa jag till mamma och hon nickade och log. ”Okej, ha så kul!”

Jag log mot henne och skuttade bort till hallen och tog på mig skorna slarvigt och struntade i jackan, sen skyndade jag mig ner för trapporna och vidare bort mot Justins hus.

Lite halvt anfådd stannade jag vid dörren och knackade på. Bara några sekunder efteråt öppnades dörren av Pattie, till min besvikelse.

”Nämen hej Amy!” sa hon glatt och gav mig en kram. ”Kom in, kom in!” sa hon vänligt och tog ett steg åt sidan och släppte fram mig. Jag gav henne ett tacksamt leende och sparkade av mig skorna.

”JUSTIN!” skrek hon så högt att jag hoppade nästan åt sidan för att jag blev så skrämd.

”Kommer!” skrek han, inte lika högt, tillbaka. Bara känslan av att höra hans röst i samma hus fick mig att må bra och jag fylldes av lugn, värme och glädje.

 

- Justin -

 

Jag skyndade mig att stänga av datorn, bädda sängen, plocka undan massa saker och smutsiga kalsonger som låg lite här och var innan jag tillslut gick ut och började gå ner för trappan. När jag kom halvvägs ner såg jag henne sitta på nedersta trappsteget och spela temple run, as usuall, på hennes iphone. Mitt hjärta gjorde minst sju volter och det bubblade upp inom mig. Detta var verkligen en helt annan känsla än hur jag kände för Selena, det kändes mer äkta på något sätt, nästan som det sättet alla barn beskriver hur det är att vara kär fast känslan är trippeldubbelt så stark.

Det knarrade plötsligt till där jag tog nästa steg och snabbt vände hon sig om och sken upp i ett leende när hon såg att det var jag.

Jag fortsatte ner och gav henne en stor kram och drog in doften av hennes hår som luktade så gudomligt gott.

”Hej Little Y.” sa jag och log stort, hon reflekterade mitt leende och vinkade med höger handen. ”Hej Big B.”

”Ska vi...?” frågade jag menande och pekade uppför trappan, hon nickade och vi började lugnt gå uppåt men plötsligt stannade jag upp.

”Vänta.”

Hon tittade undrande på mig men jag bara log och sa att hon skulle gå till rummet och vänta där medan jag hämtade något snacks eller nåt. Hon nickade och fortsatte gå, själv sprang jag ner igen.

”Vad ska du ha?” frågade mamma medan hon torkade med disktrasan på bänken.

”Har vi Cheese Balls?”

Förlåt så sjukt mycket för att jag inte har lagt upp på sjuuuuuukt lång tid.. Men för det första har jag precis fått sommarlov och har inte suttit vid datan så mycket, och när jag väl ska skriva vet jag inte direkt vad jag ska skriva... :/ Men jag ska verkligen försöka bli bättre! Nytt kapitel på torsdag! 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback